Brun eller vit?

I Sverige finns det många olika brun-utan-solprodukter. Ska man vara riktigt fräsch i det gamla hemlandet ska man vara härligt gyllenbrun på kroppen. Det tycker man inte här. Här finns istället en uppsjö av olika whitening-produkter och målet är att bli så blek som möjligt. Jag råkade köpa en sådan duschtvål och den har jag använt i fyra veckor. Inte undra på att jag ser så blek och glåmig ut trots att jag bor i Thailand! Om nu produkten funkar. Är väl inte så säker på det. Min blekhet kan också bero på att jag helst undviker solen då det är på tok för varmt att utsättas för dess strålar. Tog i vilket fall som helst det säkra före det osäkra och bytte duschtvål. Numera använder Max den gamla för han vill minsann bli blek för då ser han ju ut som ett spöke och det är ju fräckt! I alla fall om man snart är fyra år. Själv föredrar jag nog den gyllenbruna varianten.

Visst är det intressant att ingen av oss är nöjda som vi är. Vi som är bleka vill bli bruna medan de bruna thailändarna vill bli vita. Det är ju egentligen djupt tragiskt. Jag kanske ska ta tillbaka tvålen igen och så kan Max och jag om ett tag springa omkring här ute som spöken och skrämma slaget på grannarna. Två vita stolta spöken som springer runt och skräms, raka och stolta i ryggen över de blekfisar som vi är! Eller så åker vi till poolen snart igen och jobbar på den där fina brännan som jag ännu i mitt liv aldrig har haft. Men på ett år borde jag kunna få till åtminstone en liten en…

Fåfängan har tyvärr ännu en gång segrat.

/Maria