Sista inlägget

Idag är det nästa sista dagen på 2009 och det innebär nog att detta inlägg blir det sista för detta år. Måste börja med att bekänna att vi inte hållit löftet om datum för publicering av rapport från Koh Samui. Men bättre sent än aldrig. Kompenserar med längd och någon extra bild. Nu har vi varit här i tre dagar och det innebär att halva vårt sällskap åker vidare till andra öar. Kvar finns nu vi och farmor och farfar. Med de andra hann vi med att slappa på stranden en hel dag för att igår åka på utflykt.


Tim slukar glass under ett parasoll.

Vi åkte till någon sorts djurpark och delade upp oss i två grupper. Max och Maria gick på djurshow och resten antog utmaningen att klättra upp till ett vattenfall. Max fick se ormar, fåglar, apor, krokodiler och elefanter utföra diverse konster till skränig musik. Maria tyckte mest synd om djuren och Max kollade på allt de gjorde.


Den naturliga och svala poolen. Max med papegoja på kepsen.

Vandringen till vattenfallet blev mot slutet mer av klättring. Trots detta tog sig alla upp och belöningen var att få kasta sig i en svalkande naturlig pool. Den som hade den smidigaste vandringen upp var Tim för han fick sitta på min mjölksyrefyllda arm hela vägen. Eftersom han inte svettades något nämnvärt gjorde jag det för två. Bonusupplevelsen på vandringen var möjligheten att få köpa den utsökta frukten Mangosteen.

Mangosteen eller Man Khut som den heter på Thai

Utöver bad, natur och djur har vi också fått njuta av maten. En av kvällarna hamnade vi på en restaurant som la ner lite extra energi på upplägget av mat. En fröjd för både öga och gom.

Att få komma hit ner till turistorienterade södern är väldigt intressant och nyttigt. Det gör att man får se två olika Thailand. Här kan de flesta lite engelska. Priserna är mångdubblade. Värmen är fuktigare. Det gör att i alla fall jag ser fram emot att få komma tillbaka till norr och vårt hem där. Det gör också att jag än en gång inser att jag inte är någon bad- och solmänniska. Trivs faktiskt bättre med att sitta här i skuggan och skriva blogginlägg än att ligga i sanden och svettas.

/Peter