söndag 24 januari 2010

Annorlunda besök

Att hämta folk på flygplatsen är väldigt roligt. Det har blivit några gånger nu. Vi bor nära så det räcker att åka hemifrån tio minuter innan planet ska landa. I tisdags var det dags igen. Denna gång för att ta emot en vän som jag inte träffat på 15 år och som Maria och grabbarna aldrig har träffat. (Vi studerade ihop och delade lägenhet i Singapore under ett år)

Jag blev förvånad när han kom ut så snart. Det visade sig att han bara hade handbagage. När vi kom hem blev jag ännu mer förvånad. Då langade han upp ett antal gåvor till oss. Kvar av egen packning kan inte ha varit mycket.

Nu är han här och delar vår vardag under nästan två veckor. De andra gästerna vi haft tycker det är gott och spännande att pröva på den asiatiska/thailändska maten. När vi härom kvällen skulle ut och äta frågade jag vad han ville ha, svaret var då klart: western food. Det blev pizza.

Det är spännande att ha en gäst som kommer från en annan kultur och bakgrund. Den här gästen är annorlunda. Att packningen var liten beror inte på att han är en van globetrotter som vill resa lätt. Det beror helt enkelt på att han inte har mer kläder att packa ner. Att få magproblem när man kommer till nytt land drabbar många andra gäster. Det beror på ny mat och bakterieflora. För vår vän hamnar magen i olag pga att han här får äta regelbundet och mer än vanligt.

Den här gästen lever i vanliga fall ett liv som vi aldrig kommer i närheten av. Att få ha honom här och bli påmind om att majoriteten av världens befolkning lever under klart sämre villkor än vi är nyttigt. Utamaningen blir ännu större när det kommer till tron och förtröstan på Gud. För honom är den helt avgörande för överlevnaden. Det bästa med hans besök är dock att få spendera tid med en vän som jag inte träffat under så lång tid och få uppleva att sann vänskap består tidens tand.
/Peter

1 kommentar:

  1. Så olika lottade vi är.........
    Men sant är väl att hur och var vi än är behöver vi vänner. Hellre kvalite än kvantitet, så vi förstår om det känns jättebra. Ha det gott, hälsa vännen Kram

    SvaraRadera

Näsapor och Sydostasiens högsta berg

Sedan jag skrev sist har vi hunnit att lämna lägenheten vi hyrde i Sandakan och köra hela vägen tillbaka till Kota Kinabalu. Fast innan vi l...