lördag 27 februari 2010

Gästblogg

Efter två varma, soliga veckor i Chiang Rai landade vi i ett kallt och minst sagt vintrigt Sverige. Vår vistelse hos Max, Tim, Peter o Maria har varit händelserik och helt fantastisk. Vi tackar allra ödmjukast för allt vi fått uppleva, alla utflykter, elefantridning (tack Max) och möten med människor av olika slag.

Vi har fått uppleva ett otroligt enkelt privatliv med er. Ni har guidat oss så vi har fått se en helt annan kultur, vad gäller både levnadssätt och inte minst ekonomi...

Det finns inga bra ord för vad vi har fått med oss hem igen, men nyttigt har det varit. Vi tackar än en gång för ert engagemang. Ha det gott på resten av er resa i Chiang Rai.

Kram från oss Christer, Sune och Eva

torsdag 25 februari 2010

Sånt händer...

Nu var det tänkt att vi skulle lägga ut lite bilder från vårt senaste besök. Men det blir inte alltid som man tänkt. Igår kväll när jag skulle stänga ner Marias dator strejkade den fullständigt och i morse ville den inte starta alls. Vi har tagit den till "vår" datakille som inte kunde ge några som helst garantier på att han skulle få liv i den igen eller kunna rädda något av innehållet. Svaret får vi i slutet på nästa vecka. Som tur är har jag en väldigt ordningsam fru när det gäller foton. Redig som hon är har hon bränt alla foton och filmer fram t o m mitten av dec så en ev förlust av foton blir inte så stor. Däremot sätter denna datorkrasch käppar i hjulet för foton till detta blogginlägg.

Kort kan vi säga att besöket var lyckat och präglades av två saker. Utflykter och vardagsliv. Nu varvar vi ner och försöker hitta lite normal familjerytm. Den återstående tiden här ser på pappret ut att bli ganska intensiv vad gäller mina uppdrag på skolan. Då passar det bra med lite fastare rutiner.

/Peter

måndag 22 februari 2010

På riktigt

I den kurs jag undervisar är ett av huvudmålen att försöka komma så nära orginalläsarna som möjligt. Vi vill få studenterna att förstå de historiska omständigheterna som varje bok i bibeln beskriver eller kom till i. Det är givetvis inte lätt eftersom det hunnit gå ett antal tusen år sedan den bibliska historien utspelade sig. Nåväl, idag gjorde vi ett försök att öka förståelsen genom att inte bara läsa texterna utan agera. Boken vi just nu studerar är tredje mosebok. Den innehåller till stor del lagar och regler kring offersystemet som användes i tabernaklet och templet.

I morse lämnade vi klassrummet och gick ut till en bur med tre hönor som vi köpt. Uppdraget studenterna fick var att föra dessa till en plats där dessa djur skulle "offras". Man kan väl säga att det är en sak att läsa om hur ett djur dödas och en helt annan sak att vara med om det på riktigt. Jag är övertygad om att alla som var med kommer att minnas denna lektion väldigt bra.

De tre hönorna grillades senare och blev middag på kvällen. Förutom vad en nära upplevelse av offer av levande djur innebär väckte övningen även frågor kring vegetarianism. Ett par av studenterna nöjde sig med att äta bara ris till lunch. Det verkar alltså vara helt problemfritt att äta kyckling så länge man inte behöver vara med om själva avlivandet.

Här kunde man dock märka en tydlig kulturskillnad. Västerlänningarna blev mer eller mindre förskräckta medan vår thailändska studentska var den som hade ett väldigt bra handlag med hur man hanterar höns som ska slaktas. Något hon uppenbarligen hade gjort många gånger tidigare. Hon visade inte minsta tveksamhet eller sentimentalitet. Denna procedur var en del av hennes uppväxt och vardag.


Mitt uppdrag var att agera "överstepräst" och skvätta lite av blodet. Problemet var att blodet koagulerade så fort så det blev inte mycket av skvättande.

Att vara en klass med flera olika nationaliteter är väldigt bra. Det är i mötet med det man inte själv känner igen eller håller med om som man bättre får syn på sig själv. Självklarheter blir inte längre lika självklara och det tror jag är både hälsosamt men ibland också en smula jobbigt.

/Peter

söndag 21 februari 2010

Ovan tid och gammal smak

Ikväll var vi med om något annorlunda. Under tre timmars tid fick Maria och jag njuta av en middag i lugn och ro. Den typen av tid är vi inte bortskämda med. Vi kunde utan avbrott prata och tänka tillsammans i en skön miljö. Vilken trevlig fru jag har! Att vi dessutom fick uppleva detta över en måltid som inte var kryddad med chili gjorde inte saken sämre. En grillad bit biff smakar extra gott här och påminner om maten där hemma. Det var troligtvis den dyraste måltiden under vår tid här men det var det värt.

/Peter

fredag 19 februari 2010

Offer och frukt

Ordspråket: "Inget ont som inte har något gott med sig" börjar vi nu få smaka på. Nu börjar nämligen värmen smyga sig på här igen och man håller sig helst stilla i skuggan. Vad är då det goda som detta "onda" har med sig? Nu börjar mangosäsongen! Vi frossar och äter denna gudomliga frukt i mängder. Alla i familjen gillar den. Man kan även med denna frukt göra om ett av våra ordspråk. Det brukar heta "hal som en ål" (något jag kan intyga är väldigt sant) men man skulle också kunna säga "hal som en skalad mango" för även det stämmer.
Idag har jag undervisat i klassen. Ämnet var tredje Mosebok som vi en första genomläsning kanske inte är den mest spännande boken i Bibeln. Men efter lite grundligare studier och förberedelser tycker jag att jag lyckades fånga studenternas intressen. Det är kul att undervisa när man känner att det funkar. Troligvis blir intrycken av denna bok ännu starkare på måndag då vi praktiskt ska visa på det som boken till stor del handlar om. Återkommer om detta nästa vecka.Nu väntar en helg men en lugn lördag och dagsutflykt på söndag. Önskar varje läsare av denna blogg en välsignad helg.

/Peter

tisdag 16 februari 2010

20 minuter...

Vår gamla bil har varit förvånansvärt medgörlig med tanke på dess höga ålder (född 1991!). Vi har fått byta kylarslang en gång men i övrigt har det bara varit att tanka och köra. Det har dock funnits ett litet problem. Ett av bakdäcken har långsamt tappat luft vilket har inneburit att det däcket måste pumpas varannan vecka. Jag har många gånger tänkt tanken att stanna till vid den däckshop som ligger ca 200 m från där vi bor. Men det har inte blivit av. Så, igår hände det. Jag tog tjuren vid hornen och åkte dit. Efter 20 minuter och 25:- hade killen där tagit av däcket, hittat spiken, dragit ut den, lagat hålet, satt på däcket igen och fyllt på luft i alla fyra däcken. Så snabbt, enkelt och billigt!
Varför har det tagit så lång tid för mig att få ur tummen och göra detta? Detta är för mig en gåta och ett mysterium och det är inte heller första gången det tar lång tid att få ur tummen. Är det någon annan som känner igen sig? Är det någon som kan förklara hur detta kan upprepas gång på gång?

/Peter

måndag 15 februari 2010

Lycka

Tänk att man kan bli så glad för lite grillkrydda, lakrits och torkade kantareller.

Att få saker från Sverige är TOPPEN!

/Maria

lördag 13 februari 2010

Mamma är här!

Nu är äntligen mina föräldrar och mammas man Sune här! Det är 6 månader sedan vi sågs så det var riktigt trevligt att få se dem igen! Igår hade vi en lugn hemmadag. Man får ju tänka på att föräldrarna är gamla nu och måste hämta sig lite efter den långa resan. Idag tog vi en tur till Mae Chan Valley där vi åt lunch och sedan fick provsmaka vin och te.

En bra start på våra två veckor tillsammans.

/Maria

I bussen på väg till resorten där vi åt lunch


Den här utsikten satt vi och åt lunch till


Gubbsen testar mat med MYCKET chili i...


Å vad jobbigt det är att vänta på de vuxna hela tiden!


Vinprovning


Gruppkram!

onsdag 10 februari 2010

Vanligt men härligt

Det är roligt att resa, träffa vänner och uppleva nya platser. Och man blir trött av att resa. Då är det skönt att få leva det vanliga livet igen. För oss innebär det att varje vardag äta lunch och middag med alla andra (ca 30 st) på basen. Det innebär lektioner och förberedelser. Jag laddar just nu för att hjälpa studenterna att förstå 3:e Mosebok. För Max är det lek med grannarnas pojkar. Tim nöjer sig med att hälla vatten fram och tillbaka mellan burkar. Maria har haft thailektion och förbereder inför nästa besök.


Idag har vi dessutom lyckats producera en högklassig film som skulle gjort Ingemar Bergman avundsjuk. Den visar en glimt av vårt liv här och ska vi visas på Saronkyrkans årsmöte.
Idag har vi även träffat en gästlärare som ska undervisa i min klass. Hon heter Anna och kommer från Sverige! Alltid extra roligt att träffa landskvinnor. Just nu sitter svärföräldrarna på flyget mot Frankfurt och om allt flyter på kommer vi att möta dem på flygplatsen här i Chiang Rai om ca 21 timmar.
Så ser vårt ganska vanliga och härliga liv ut just nu.

/Peter

lördag 6 februari 2010

Singapore bra, Thailand bäst!

Det är svårt att leta cacher i Singapore. De höga husen gör att GPS:en pekar åt alla möjliga håll.
Trots det har vi lyckats att hitta fyra stycken vilket innebär att jag nu är uppe i 100 stycken!

I morgon åker vi tillbaka till norra Thailand och det ska bli skönt att få komma hem till enkelheten igen. Det har varit jättetrevligt att vara här i Singapore och vi har sett och varit med om väldigt mycket. Landet är inte så olikt Sverige faktiskt, bortsett från klimatet. Allt är välordnat och organiserat på ett helt annat sätt än vad det är i Chiang Rai. Första dagen här var det en fröjd att få gå in i ett shoppingcenter med affärer och restauranger där man faktiskt kände igen en del som Esprit, Body Shop, Mc Donald's och Burger King. Andra dagen var jag redan trött på det. Det finns en konsumtionshysteri utan dess like här. Hade jag kommit hit direkt från Sverige hade jag kanske inte tänkt på det men nu blev det så uppenbart när vi ett helt halvår innan har bott i ett land där det inte finns lika mycket pengar i omlopp.

Skulle jag bo utomlands i många år hade jag nog kunnat tänka mig Singapore men nu är det ju bara ett år som vi ska vara ute och då är norra Thailand perfekt. Det är kul att få uppleva något helt annat än det man har hemma.

I morgon bär det som sagt av hemåt igen.

Hem ljuva hem!

/Maria


Hur Tim reagera när han såg djuren på Singapore Zoo? Han blev helt galen!!


Här är en film på när Max matar giraffer




fredag 5 februari 2010

Buddistisk begravning

Sitter just nu och skriver till ljudet av sång och trumma samt något som låter som en triangel. Alldeles utanför vårt hus hålls just nu en begravningsceremoni för kvinnan som hoppade från tionde våningen i förrgår. Ceremonin har pågått i dagarna tre och igår kväll kunde Max och jag inte hålla oss längre utan vi var bara tvungna att gå ner för att se hur det såg ut. Vi tog hissen ner och gick sedan "av en tillfällighet" förbi det hela. När vi passerade så tittade vi så mycket vi vågade, dvs Max tittade mycket och jag lite. Jag såg tre munkar som satt och läste och ibland sjöng ur någon skrift framför varsin mikrofon. På golvet satt några människor med nerböjda huvuden. Bakom munkarna hade de satt upp guld och glitter vilket gjorde att det såg ut som om de satt i ett tempel. Max såg ett foto, antagligen av den döda samt en person som spelade på kokosnötter (någon slags trumma?). Sedan gick vi upp till lägenheten igen.

Idag är tydligen den stora avslutningen av begravningen så kanske håller den på extra länge. Klockan är nu 22.00 och de håller fortfarande på. Det hörs ganska tydligt hit upp. Snart ska jag gå och lägga mig. Kanske blir det till ljudet av tre munkar som reciterar på något språk som jag inte förstår. Sövande är det i alla fall...

God natt!

/Maria

onsdag 3 februari 2010

Otrevligheter och trevligheter

Otrevlighet nr 1: De är väldigt bra på att krångla till det när man ska söka visum till Thailand. Det gjorde att vi denna gång bara fick två månader.

Trevlighet nr 1: Det enda positiva med det visumet är att det blev gratis.

Otrevlighet nr 2: Idag när jag skulle gå iväg för att köpa nåt smaskigt till mig och Maria när barnen somnat var det poliser och avspärrat alldeles vid huset där vi just nu bor. Ett litet tält var rest över något på marken och dit leddes en gråtandes kvinna som fick titta in i tältet och började skrika ännu mer. Hon identifierade den person som hoppat från tionde våningen.

Trevlighet nr 2: Att få möjlighet att bo några dagar hos någon istället för hotell är väldigt mysigt och intressant. Man får en bättre glimt av hur en Singaporian lever. På fredag kväll är vi dessutom bjudna till en annan familj för att äta middag.

Otrevlighet nr 3: Singapore är en plats där livet går ut på två saker. Att tjäna så mycket pengar som möjligt och spendera så mycket pengar som möjligt. Antalet shoppingcenters är enormt och det ena är värre/större/nyare än det andra. Här är religionen konsumtion.

Trevlighet nr 3: Pga denna religion finns det mesta att få tag på här. Roligt när man kommer från livet i norra Thailand där utbudet är begränsat. Men det ska bli skönt att få komma "hem" till det lite mer stilla och enkla livet i Chiang Rai.
Blandade bilder från de senaste dagarna.


En mycket nöjd och förväntansfull Max som ska spendera sin första natt på tåg, som tog oss till Bangkok

Tim får tiden att gå, i väntan på flygplan, genom att brotta ner Joffy...

Men han vet också hur de stora gör när de väntar på flyget.
I Singapore finns det mesta. Max slukade flera böcker i ett huj när vi slank in på biblioteket i närheten av där vi bor.

Ett av de nyaste shoppingcentras i centrala Singapore.
/Peter

måndag 1 februari 2010

Here we go again...

Sitter och pustar ut i en lägenhet i Singapore. Resan hit var lång och började vid lunch igår. Nu nästan 36 timmar senare har vi avverkat följande: tre timmar i bil, 13 timmar på tåg och två timmar på flyg. Du får själv räkna ut väntetiderna där emellan. Detta är vår andra visumresa och anledningen till att det blev Singapore denna gång är det finns vänner här. Det är så fantastiskt och märkligt att få möta och bo hos någon som man inte sett eller pratat med på över tio år. Åter igen slås jag av den dyrbara gåva som vänskap är. Nu sover fru och två barn och imorgon efter frukost ska jag försöka hitta den thailändska ambassaden i den stad där jag för 15 år sedan tillbringade tio månader. Ska bli väldigt spännande att se om jag känner igen mig...

Bilden har inget med vår resa att göra förutom att det är ett tåg...
/Peter

Näsapor och Sydostasiens högsta berg

Sedan jag skrev sist har vi hunnit att lämna lägenheten vi hyrde i Sandakan och köra hela vägen tillbaka till Kota Kinabalu. Fast innan vi l...