Tjuvar i farten

I morse stod Max och jag och tittade ut genom sovrumsfönstret. Fick då se sopmoppen komma åkandes. Varje dag, vardag som helgdag, kommer en man och en kvinna körandes med en moppe och slänger alla soppåsar på en vagn baktill på moppen. För denna varje-daghämtning betalar vi 50 baht (ca 12 kronor) i månaden. Annat det än i Sverige där man får betala för minsta lilla steg som sopgubbarna tar och det är inte lite betalt heller (och inte lika ofta).

I vilket fall som helst står vi där och tittar på när de tar våra sopor och slänger i vagnen. Därefter går mannen ut på gräsmattan och fram till vår nya frisbee som ligger där. Han tar upp den och kastar den till kvinnan som raskt lägger ner den i vagnen. Sedan drar de iväg. Vilken fräckhet! Jag trodde inte mina ögon och kom mig inte för att göra någonting. När handlingsförlamningen hade släppt var de redan borta. Max blev ledsen så klart men jag lovade honom raskt att vi ska köpa en ny frisbee. De är ju inte så dyra här...

Är trots allt väldigt glad över att det bara var en frisbee och inte något dyrare. Bilen till exempel, den stod kvar. Det är bra! Alltid något positivt mitt i eländet...

/Maria