Myror i Brallan

Jaha. Da har man erfarenhet av ett thailandskt sjukhus ocksa!

.

Vi har precis kommit hem efter ett drygt dygn pa Kamserad Sriburin Hospital har i Chiang Rai. Som Peter skrev i förra inlagget sa rakade Tim ut for en elak myra som kröp uppför benet, in i blöjan och bet honom precis mitt pa snoppen. Senare pa kvallen svullnade det upp och morgon efter akte vi upp till sjukhuset. Första halvan av dagen var inte roligt för stackars Tim. Doktorn klamde honom mellan benen, en sköterska virade in honom i ett lakan sa han inte kunde röra sig och satte sedan en nal i handen pa honom och nar vi var inkvarterade pa rummet sa kom personal med jamna mellanrum och tog tempen, gav antibiotika och smörjde in snoppen med salva. Han storgrat varenda gang och det var bara för mig att sitta nara och försöka trösta honom sa gott det gick. Det kandes i modershjartat kan jag meddela...

.

Andra halvan av dagen var mycket battre. Da hade han vant sig vid behandlingarna och var dessutom inte lika öm mellan benen langre. Nar Peter kom och löste av mig vid 19-tiden sa var jag glad över att dagen hade gatt sa bra som den hade. Jag avskyr namligen allt som har med sjukhus att göra och da sarskilt blod och sprutor men nagot har hant med mig efter mina förlossningar. Jag ar inte alls lika kanslig langre vilket ar oerhört skönt och praktiskt nar man har barn. Daremot var jag oerhört trött nar jag kom hem. Hade blivit av med mer energi an jag trodde under dagen och det var ljuvligt att fa krypa till kojs i min egen sang.

.

I morse var Max och jag tillbaka pa sjukhuset strax innan kl 10 och vi fick da en rapport av Peter om hur natten hade varit. Tydligen hade personalen kommit in vid 2 tillfallen för att kolla temperaturen och istallet för att diskret tanda en lampa sa tande de alla lamporna i taket. Oerhört osmidigt med tanke pa att de tog temperaturen i armhalan. Det behövs val inte en massa ljus för det kan man tycka. I vilket fall som helst sa hade Tim sovit relativt gott och det var ju bra! Vi hade sedan en valdigt lugn dag. Han fick medicin och blev undersökt av doktorn men inget upprörde honom speciellt mycket. Pa eftermiddagen fick vi veta att det var grönt för hemfard och det var valdigt skönt. Tim var ocksa valdigt lattad över att fa lamna sjukhuset.

.

Sa nu ar vi hemma med en hög mediciner. Trötta men lyckliga efter ett ganska intensivt dygn.

.

Slutet gott, allting gott!

.

Maria

Liten Tim med stor lunchbricka

Med pa brickan var ocksa denna efterratt. Saftsas med gelebitar och nagon typ av karnor (?).

Det ar inget roligt att ta bort nalen pa handen!