Kort eller långt?

För dig som gillar korta bloggar läs det här:

Söndag 6 sep:
- Tim snuvig
- Stor städkonkflikt med Max
- Invigning av nyinköpta grillen
- Inköp av ny toaring – den mjuka sitsen slängs!
- Storstädning av stora badrummet
- Väldigt varmt!

För dig som gillar att läsa långa och ingåenda bloggar läs det här (speciellt om du gillar kyrksnack och teologi):

Nu blir jag baptist på riktigt!
Idag är det exakt en månad sedan vi satte oss på flyget i Göteborg. 30 dagar har passerat och det innebär 4 söndagar. För oss är det naturligt att söka sig till en kyrka när det är söndag. Att komma till ett helt nytt land och sammanhang och leta kyrka är spännande. Thailand är inte ett land som kryllar av kristna kyrkor men här uppe i norr ligger de tätare än i andra delar av landet. Det som minskar vår sökyta på kyrkor är språket. Vi har besökt två kyrkor. (De enda två vi fått tips om som använder engelska i gudstjänsten) Den första var en helt engelskspråkig och ganska liten och sopntan i stilen. Det som drog ner intresset från vår sida var att det var 80% amerikaner och resten var från Australien, Canada eller andra engelsktalade länder. Jag är inte rasist och tycker inte att människor från dessa länder är mindre värda eller otrevliga på något sätt men det känns lite tråkigt att bara ha ”västerlänningar” omkring sig när man firar gudstjänst i Thailand. Det är nog inte så Gud tänkt och det är förhoppningsvis inte så himlen kommer att se ut!

Den andra kyrkan vi besökt försöker blanda Thai och västerlänningar. Allt i gudstjänsten tolkas till engelska och thai. Jag tror det finns en thaipastor och en västerlänningpastor. Har bara sett, hört och hälsat på västerlänningpastorn hittills. (Gissa vilket land han kommer ifrån?)

Hur som helst, detta är en baptistkyrka. Det blev väldigt tydligt när det var dop den första söndagen vi var där. Pastorn tryckte hårt på att inget händer i dopet utan det en symbolhandling. När det sedan kom till predikan fanns tydliga ekon av en känd baptistpastor i en stor kyrka i Los Angeles. Personligen har jag lite svårt att helt hålla med hans sätt att tänka och uttrycka sig kring de svårigheter och motgångar vi alla möter i livet. Han sa att dessa är ”designed by God to shape our thoughts, attitudes, speech and actions to become more like Jesus” och ”sufferings are essential in the process of shaping our faith”. Dessa tongångar är på inget sätt nya eller förvånande. Bara inte riktigt mitt sätt att tro och formulera livet. Det skulle räcka att byta ut ordet ”designed” mot ”used” och ”essential” till ”one part” så skulle jag mer hålla med pastorn. Men det är nyttigt att få möta något lite olikt sig själv för då slipas jag förhoppningsvis ytterligare.

Det blir nog så att denna församling och dess människor är de som vi kommer att fira gudstjänst med på söndagarna.. Mer blir det nog inte. Desto viktigare är frågan vilka människor vi kommer att dela livet med. Det är skillnad på att dela en gudstjänst och dela livet. Vilka människorna är som vi delar livet med och hur det går till återkommer jag med i en annan blogg. Tack att du orkat dig ända hit. Hoppas det inte varit förgäves och att det kanske väckt frågan om hur du tänker kring motgångar, livet och kyrkan.

/Peter